Så räknas meritvärdet

Grundskolan, gymnasiet och det gamla slutbetyget räknas på tre olika sätt. Här är alla tre, med exempel och länkar till reglerna.

Kontrollerat mot antagning.se, UHR och Skolverket i september 2026.

Tre olika tal

Vad betygen är värda

Grundskolan och gymnasiet ger varje betyg samma värde. Den gamla skalan hade fyra steg i stället för sex, men räknas på samma skala från 0 till 20.

Grundskolan: en summa

Meritvärdet är summan av dina 16 bästa betyg. Har du läst moderna språk räknas 17.

Taket är 320, eller 340 med moderna språk.

F ger 0 poäng och räknas inte bland de bästa.

Exempel: 5 A, 6 B, 4 C och 2 E blir 285.

Gymnasiet: ett viktat snitt

Här räknas inte ett vanligt medelvärde. Varje betyg viktas med kursens poäng, så en kurs på 100 poäng väger dubbelt så mycket som en på 50.

Du tar betygets värde gånger kursens poäng, lägger ihop alltihop och delar med summan av poängen. Det talet heter jämförelsetal och hamnar mellan 0 och 20.

Alla kurser i din examen räknas, även Idrott och hälsa. Gymnasiearbetet räknas inte.

Utökade kurser räknas bara om du behöver dem för behörighet eller om de ger meritpoäng.

Meritpoäng: upp till 2,5 extra

Ovanpå jämförelsetalet kan du få meritpoäng för moderna språk, engelska och matematik. Ihop blir det högst 2,5, så meritvärdet kan bli högst 22,5.

Kursen måste vara godkänd, alltså A till E. Och kurser som krävs för behörighet ger inga meritpoäng.

Det betyder att samma betyg kan ge olika meritvärde beroende på vad du söker. Kräver utbildningen Matematik 4 får du bara poäng för kurserna över den.

Högst 1,5 för moderna språk, 1,0 för engelska och 1,5 för matematik. Tabellen gäller gymnasieexamen med kursbetyg (Gy11).

Gy25: ett betyg per ämne

Började du gymnasiet hösten 2025 eller senare får du ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Du har ett betyg per ämne, och det gäller alla poäng du läst i ämnet, även de lägre nivåerna.

Det senaste betyget är det som räknas. Får du F behåller du ditt senaste godkända.

Uträkningen är densamma: värde gånger poäng, delat med summan av poängen. En hel utbildning är 2 500 poäng, och utan gymnasiearbetet räknas 2 400.

Har du både kursbetyg och ämnesbetyg räknas båda, men samma poäng räknas aldrig två gånger.

Meritpoängen har samma tak, 2,5, men nivåerna heter annorlunda. Engelska nivå 3 ger till exempel 1,0.

Det gamla slutbetyget

Slutbetyget är det du fick om du gick gymnasiet innan Gy 2011. Sedan dess heter det gymnasieexamen. Ordet används också om betygen du får när du går ut nian.

Skalan hade fyra steg: MVG, VG, G och IG. De räknas som 20, 15, 10 och 0, så jämförelsetalet hamnar på samma 0 till 20 som i dag.

Idrott och hälsa räknas olika beroende på när betyget skrevs ut. I ett slutbetyg från före 2010 räknas det bara om du behöver det för behörighet eller om det höjer ditt meritvärde. I ett slutbetyg från 2010 och framåt räknas det alltid, även om det drar ner.

Kurser i utökat program räknas bara om de krävs för behörighet. De kan ge meritpoäng, men deras betyg ingår då inte i jämförelsetalet.

Meritpoäng finns här också, med samma tak på 2,5.

Källor

• Antagning.se: Så här räknas betygen (gymnasieexamen)
• Antagning.se: Meritpoäng
• Antagning.se: Räkna ut ditt meritvärde i Gy25
• Antagning.se: Meritpoäng i Gy25
• Antagning.se: Slutbetyg före 2010, så här räknas betygen
• UHR: Meritvärdering av slutbetyg från 2010 och framåt
• Skolverket: Räkna ut ditt meritvärde (grundskolan)

Reglerna bestäms av UHR och Skolverket och kan ändras. Kolla alltid antagning.se innan du söker.